Jul- och nyårskrönika 2024
Sven Otto Littorin
20 Dec 2024
Så lägger sig det gamla året för att dö, för att prata med Alfred Tennyson. Ett omtumlande, intensivt 2024 går till ända och spända av förväntan blickar vi mot 2025. Vad kan vi säga om framtiden? Som vanligt blir det förstås ett antal mer eller mindre kvalificerade gissningar när man ska sia om året som kommer. Låt mig emellertid göra åtta spaningar in för 2025.
Sturm und drang – nein, nicht mehr
Spaning #1: Tyskland kommer att bli besvärligt på riktigt
”Allt som tidigare gjorde Tyskland till Europas ekonomiska motor har vänt sig emot dem. Handelspolitiken, korporatismen, energipolitiken och eftersatt digitalisering utgör alla en tydlig varning till Sverige”, skrev Jonas Grafström i en nyligen publicerad krönika i Smedjan. Det är lätt att hålla med i denna dystra text. Tysk bilindustri har gått fullständigt i stå. Den huvudlösa nedmonteringen av kärnkraften och beroendet av rysk gas. Det senaste decenniet av invandring med motsvarande integrationsproblematik. Allt är exempel på att tysk ekonomi är i kraftigt motlut och Angela Merkels politiska eftermäle är allt annat än gott just nu.
Det drabbar förstås Sverige med potentiellt sett stor dramatik – Tyskland är trots allt vår viktigaste handelspartner och när det regnar på prosten brukar det som bekant skvätta på klockaren.
Det märkliga är att detta inte fått mer uppmärksamhet i svensk media och svensk debatt. Vi ägnar dagar och nätter åt vem som ska sitta i Vita Huset men knappt några notiser om läget i vad som en gång var Europas motor.
Quo Vadis Europa?
Spaning #2: Europa fortsätter halka efter
I Tyskland är det regeringskris. I Frankrike likaså. I Slovakien har en Putinkramare vunnit presidentvalet. I Ungern gör Viktor Orban lite som han vill. Europas ekonomier går trögt. EU kommer att tvingas ta ett större ansvar för Ukraina när USA vänder sig inåt. Och framför allt saknas stadiga tankar om hur EUs konkurrenskraft och innovationsförmåga ska stärkas. Det finns kort sagt ingen reformvilja att tala om, inget ledarskap som kan driva på. Istället får vi väl räkna med fler konstigheter från EU-parlamentet, denna märkliga konstruktion för att ge EUs medborgare en röst när det i själva verket kommit att bli en tummelplats för allehanda särintressen och lobbyinsatser att verka för nya särregleringar utan den allmänna politiska debatt och kontroll som förekommer på nationell nivå. Var är Ludwig Erhard när man verkligen skulle behöva honom?
För ett drygt år sedan var jag inbjuden att medverka i något som kallades Conclave Europe, en samling av ett 50-tal personer från de flesta länder i Europa, där vi under ett par dagar skulle diskutera en vision för EU fram till 2040. Det var några gamla ministrar, några framåttänkande näringslivsmänniskor, forskare, astronauter, kulturpersonligheter. Kort sagt en spännande blandning människor som skulle kunnat, fri från politiskt kortsiktiga bindningar, formulera en idé om vart Europa borde vara på väg. Istället kom dessa dagar att mynna ut i en rapport så tråkig att få torde ha läst den, fokuserande på kortsiktiga frågor och problem. Detta symboliserar rätt mycket av EUs utmaningar: inte ens med de bästa ambitioner och förutsättningar förmår vi lyfta oss i håret och se bortom nästa val.
Trump 2.0 – Get ready for the ride!
Spaning #3: Vi kommer att överleva Trump denna gång också.
I USA kommer president Trump att åter svära presidenteden den 20 januari. Här är jag faktiskt mindre negativ än jag varit. Jag har kommit att tänka på Trump framför allt som en ”transaktionalist”. Trump ser allt i transaktioner, allt i förhandling. Som en matthandlare i en bazar i Mellanöstern lägger han bud som utgångspunkt för en förhandling.
Det är i det ljuset vi ska se hans ”bud” om 25-procentiga tullar. Det kommer det så klart inte att bli, men det är hans utgångsbud och vi andra måste förhandla utifrån det. Trump kommer att försöka låta bli att göra affärer som är dåliga för honom eller USA, men har inga problem att spela fräckt, ljuga och överdriva så länge vi prutar och förhandlar.
Vi kan gilla det eller inte, men det är spelet han definierat åt oss. Jag tror alltså inte det blir så förskräckligt när det gäller de utländska relationerna som man skulle kunnat tro. Däremot undrar jag hur han ska lösa de grundläggande statsfinansiella problemen i USA. Statsskulden är enorm och budgetunderskotten legio. Dessutom är de värderingsmässiga konflikterna djupa mellan wokevänstern och den kristna högern.
Slutsatsen är nog trots allt att för oss i Sverige kommer inte den nya Trumpadministrationen att vara så besvärlig som vi först trott. Amerikansk ekonomi går bra, utspelen från Trump kommer att omsättas i en betydligt mindre besvärlig realpolitik och vi har ju överlevt Trump en gång förut. Vi kommer att klara denna period minst lika bra.
Est bellum bellis bellum bellare puellis?
Spaning #4: Krig och oro fortsätter spä på elände och osäkerhet.
Rubrikens gamla ordvrickare på latin betyder ungefär att ”det är skönt att föra krig om vackra kvinnor”. Men där upphör det sköna. Kriget fortsätter i Ukraina, läget mellan Kina och Taiwan är fortsatt oroligt. Vi kan förstås glädjas över att Assadregimen fallit i Syrien men jag är mycket skeptisk till vad som kommer efter. Det finns en överhängande risk att de gamla jihadisterna skapar ett nytt kalifat i Damaskus. Al Jolani var trots allt Emir för Al Qaida i Syrien och även om han låter mjukare nu misstänker jag starkt att hans ord har turkiska rötter. Att byta en proxymakt mot en annan, nu under jihadistisk ledning, ger utrymme för betydande oro. För kvinnor, kurder och kristna kommer med all sannolikhet glädjen över att bli av med en despot att grumlas över nya eländen, hur mycket vi än vill hoppas på nåt annat.
Krig och oro i omvärlden är aldrig bra. Risker föder osäkerhet och osäkerhet föder ovilja att investera. Länder blir räddare och mer protektionistiska.
Gröna omställningen i nya kläder
Spaning #5: Den gröna omställningen går från hallelujastämning till andra former av stämningar.
Northvolts spektakulära krasch lämnar pensionssparare, skattebetalare och underleverantörer med mångmiljardförluster. Det är troligtvis rätt stor sannolikhet för olika former av stämningsansökningar från alla de som nu som känner sig lurade på konfekten. Men samtidigt går det inte att komma ifrån att den gröna omställningen innehåller mycket som är klokt i sig. Att bli bättre på att spara på resurserna, att tillverka mer miljövänligt och smart är klokt av alla skäl.
Jag som jobbar mycket i Saudiarabien ser med fascination på hur denna oljenation har bestämt sig för att bli koldioxidneutrala till 2060. Enorma investeringar görs i allt från waste management till s k waste-to-energy-lösningar, där svensk teknologi och kunnande torde ha mycket stora möjligheter.
Min slutsats är därför att omställningen kommer att fortsätta, men på en mindre spektakulär skala.
Sovereign Wealth – mer Wealth än Sovereign
Spaning #6: Världens stora sovereign wealth funds blir mer aktivistiska i sina placeringar.
Jag tycker mig märka ett mönster från världens stora sovereign wealth funds – de tenderar att gå från passiv förmögenhetsförvaltning till att bli en mer operativ del i att skapa förutsättningar för tillväxt i de olika länder de är verksamma.
Saudiska PIF är förstås ett tydligt exempel. Med en förmögenhet på över 1 000 miljarder dollar är PIF en central aktör i att öka den ekonomiska aktiviteten i landet och också skapa förutsättningar för privat kapitalbildning. Med sina hundratals dotterbolag och fond-i-fond-bolag bjuds utländska investerare in i saminvesteringar för framväxande branscher. Jag hör liknande tongångar från andra aktörer runt världen.
Det finns förstås en risk här: att de tar större risker och att det kan gå spektakulärt fel – läs Northvolt. Men jag tror det är en risk makthavarna är beredda att ta. Går den ekonomiska aktiviteten i stå är det naturligt för många att nyttja det kapital man redan har på bättre sätt. Vinnare blir de smarta investerarna som fokuserar på infrastruktur och långsiktig tillväxt medan de fonder som vill ha snabba vinster riskerar mer.
Ingen klang- och jubelfest men en gofika blir det allt
Spaning #7: Återhämtningen tar tid, räntorna sjunker och valåret 2026 närmar sig med stormsteg.
Den svenska lågkonjunkturen viker så sakta under 2025. Inflationen verkar som tur är under kontroll och räntorna kan fortsätta ner mot kanske 1,75 procent en bit in på nästa år. Samtidigt är det ingen klang- och jubelfest. Återhämtningen går sakta och det största orosmolnet just nu är Tysklands utveckling. Men med våra starka statsfinanser och låga utlandsskuld står vi oss ändå bra rustade.
Under 2026 är det val igen och det kommer märkas i budgetsammanhang framöver. Regeringen kommer göra sig redo för investeringar och för att hålla inhemsk konsumtion uppe i upptakten till valet. Dessutom kommer vi att få se några större reformer under året. 2026 är det för sent och då kommer partierna ägna sig åt valrörelse igen så nästa år är sista chansen.
Slutsatsen är att det inte blir nån dramatisk återhämtning men en stegvis förbättring med utsikt för efterfrågedrivande satsningar från statligt håll. En gofika snarare än en klang- och jubelfest helt enkelt.
Bytt bytt kommer aldrig igen
Spaning #8: Ovanliga karriärbyten blir vanligare.
En sista spaning handlar mer renodlat om arbetsmarknaden. Arbetslösheten är fortsatt hög och ser inte ut att minska särskilt snabbt under 2025. Det, tillsammans med flera andra trender, gör att jag tror vi kommer att få se fler ovanliga karriärbyten framöver.
Förutom ekonomiska skäl tror jag att Covidisolering, mer arbete hemifrån och gigekonomins framväxt har gjort att fler vågar fundera ett extra varv på vad de jobbar med. Så länge det känns ekonomiskt tryggt tror jag fler kommer att våga testa på att göra nåt annat i livet än att springa på i det gamla ekorrhjulet.
Jag har flera bekanta som gjort just det. En gammal god vän sadlade om och blev jesuitpräst. Ytterligare en var PR-konsult men är nu prästvigd i Svenska Kyrkan. En tredje var statssekreterare i utbildningsdepartementet men är ny VD för Plåt- och Ventbyrån. En högt uppsatt UD-tjänsteman äger bokhandeln i Trosa. En kvinna i finansbranschen sadlade om och driver kafé. Själv har jag hjälpt en saudisk god vän hitta tekniska lösningar för att tokenisera kamelbranschen i ett land där spel och dobbel är förbjudet.
Slutsatsen av alltihopa är att 2025 kommer att bli bra, men inte spektakulärt bra. Det finns stora risker i vår omvärld — men också stora möjligheter. Och det bästa Du kan göra för att förbereda Dig på det nya året är att njuta av helger och ledighet med familj och vänner.
En riktigt God Jul och ett Gott Nytt 2025 önskar vi på Stadsholmen Equity, genom
Sven Otto Littorin
Partner, Stadsholmen Equity