Digitalisering av vården

Något av det som mest fascinerade en ung Sven Otto var förstås alla tekniska hjälpmedel. Mobil kommunikation, trådlösa headset, paddor, datorer som styrs med röstkommandon, 3D-skrivare – allt fanns med i Star Trek decennier innan de dök upp i verkligheten. 

På liknande sätt är det med det digitala intåget i sjukvården. Så mycket mer och bättre vård som nu kan produceras med hjälp av de enorma landvinningarna på teknikens område under de senaste decennierna. Allt från sekvenseringen av vårt genom till avancerade lösningar för scanning, diagnosticering och behandling som bara för några år sedan framstod som ”rena Star Trek”. 

Men det är inte bara i produktionen av vård som tekniska lösningar har vunnit insteg utan också i distributionen. Tekniken har gjort människors åtkomst till vård och råd så enormt mycket enklare och mer tillförlitlig. Många sjukhusbesök undviks i onödan när medicinsk övervakning och enklare diagnoser kan genomföras på distans, vilket i sin tur sparar enorma belopp som kan komma till bättre användning. Men det sparar inte bara pengar – det sparar framför allt lidande och oro för människor. Tillgängligheten till god vård i tid har ökat dramatiskt.  

Den globala marknaden för digitala vårdtjänster väntas växa med närmare 30 procent per år mellan 2020 och 2027, och nå ett värde av 600 miljarder dollar under 2025. I debatten finns det många som oroar sig över denna kraftiga tillväxt, för att dessa tjänster riskerar att parasitera på vården och tränga ut verksamhet från den reguljära vårdapparaten. Några är förbannade över vinst i vården och vill förbjuda privata vinstintressen helt och hållet. 

För mig är det det andra perspektivet som dominerar. Ta svenska Kry t ex. De har genomfört åtta miljoner digitala patientkonsultationer sedan grundandet 2014. Det är åtta miljoner sjuka och oroliga människor som sluppit åka till vårdcentralen, sluppit sitta i väntrummet i timmar, för att få rätt diagnos och ett recept utskrivet. Det har rimligen frigjort stora resurser för primärvården för andra patienter med behov som inte kunnat lösas digitalt. För den enskilda människan är denna utveckling enormt positiv. Tillgängligheten har ökat dramatiskt. Tidsåtgången för varje vårdkontakt har minskat. Risken för smittspridning har minskat. Slitaget på regionernas lokaler minskar, köerna har blivit kortare. Metoderna för diagnosticering och vård har blivit mer effektiva och mer säkra.

Det är en fantasi att tro att vården klarar sig utan privata komplement. Tvärtom är det i den privata sektorn som många av de innovativa lösningarna för vårdens distribution hittas. Och i att försöka underlätta för enskilda patienter har de privata företagen lyckas dra åt sig miljarder i investeringar från små och stora investerare – kapital som annars aldrig hade kommit vården till godo. 

Visst kan det knotas om ersättningsmodeller, löner och kostnader. Det kommer det alltid att göras i vilket offentligt finansierat system som helst. Men utvecklingen går inte att stoppa – av en enda anledning: patienterna gillar vad de ser. Åtta miljoner patienter har inte fel. De gillar att få god vård i tid. Därför kommer de privata aktörerna inom den digitala vården att öka. Och än fler patienter få goda – och nyutvecklade och ännu okända – lösningar på sina vårdbehov. Det är bra för dem och det är bra för vården i sin helhet. Det är Star Trek på riktigt. Nya tekniska lösningar, det goda mot det onda, vårdens seger över sjukdomars kaos.

Stockholm den 4 september 2023

Sven Otto Littorin

Partner, Stadsholmen Equity